Det som främst format Gösta Werners måleri är hans egna upplevelser som sjöman och meteorolog, upplevelser som i första hand
manifesterade sig som två mäktiga inspirationskällor. Den ena var det både hotande och lockande havet, vilket var ett med Gösta Werner sedan hans tid på sjön. Den andra var atmosfären, ljuset och vädersituationenerna som han fick en fördjupad känsla för under sin tid som meteorolog.
Gösta Werners målningar är ofta uppbyggda av sjömanslivets symboler såsom tatueringar, barskyltar, flaggor och namnbrädor. Han använde sig flitigt av texter och bokstäver. Det kan vara fragment av dagboksanteckningar som kommenterar bilden eller helt enkelt namn på fartyg som gått till historien eller fallit i glömska. Många målningar är gjorda på gamla segel och presenningar.
Gösta Werners konstnärsliv spände över många olika faser. Han kände sig för och provade sig fram inom olika stilar, detta trots att han började ägna sig åt måleriet på heltid ganska sent. Han var redan 35 år då han började på Isaac Grünevalds målarskola i mitten av 1940-talet och fann inte sin slutgiltiga stil förrän vid 60 års ålder.
Det riktiga genombrottet lät vänta på sig ännu längre, först vid 70 års ålder blev hans namn välkänt i större kretsar.
Gösta Werner föddes den 30 maj 1909 och gick ur tiden den 13 november 1989. Tre veckor efter hans bortgång invigdes Konstmuseet Gösta Werner och Havet i Simrishamn.
